Kön: Tik
Ålder: Cirka 1–2 år
Storlek: Cirka 8–10 kg
Kastrerad: Nej
Aktivitetsnivå: Låg-Medel
Tre egenskaper: Social, tillgiven & självsäker
Plats: Rumänien
Tidsplan: Resklar
Om mig
På vår resa till Rumänien i helgen körde vi bort till byggnaden som ska bli det nya sheltret. Redan när bilen rullade in på parkeringen knöt det sig i magen. Mot oss kom en liten svart hund med nyfiken blick och i släptåg hade hon fem små valpar.
Vi visste att en liten familj hade flyttat in i området, men att se hur små valparna faktiskt var och hur trött deras mamma kändes gjorde situationen genast mer påtaglig. Mamma Vera spenderar dagarna med att skydda sina små från de stora hundarna som rör sig i området. Hon försöker se till att de får tillräckligt med mat samtidigt som hon outtröttligt håller uppsikt över hoten omkring dem. Två av valparna är dessutom inte hennes egna, men det verkar inte spela någon roll för Vera. Hon tar hand om hela den lilla flocken.
Sheltret är redan fullt och Vera med sina fem valpar har ännu inget riktigt skydd. Någon besöker dem dagligen och ser till att det finns mat och vatten, men det är långt ifrån den trygghet de behöver. Kylan i Rumänien blir allt mer påtaglig och vintern innebär en ännu större prövning för hundarna som lever utomhus. Vi önskar så innerligt att både Vera och hennes små snart ska få lämna den här tillvaron och komma till egna, trygga hem.
Vera bor på det nya sheltret tillsammans med sina fem valpar, varav två är bonusvalpar. Det verkar inte spela någon roll för Vera. Hon håller koll på hela den lilla flocken och tar hand om dem med samma omsorg, oavsett vem som är hennes egen.
Trots att livet hittills inte verkar ha varit särskilt generöst mot Vera möter hon oss med en sådan värme och tillit. Hon hälsar glatt, håller förstås ett vakande öga på sina små och verkar snabbt förstå att vi kommer med goda intentioner. Det dröjer inte länge innan hon börjar ta för sig av vårt sällskap. Hon kliver upp i knäna, nosar oss i öronen och minglar oblygt runt bland fyra för henne helt nya människor.
Det är något med Vera som stannar kvar. Hon känns självsäker och vänlig, men också lite ovan vid att själv få ta emot all den uppmärksamhet vi ger henne. När vi stryker henne över kinderna blir hon nästan lite fundersam, som om den sortens kärleksfulla beröring inte är något hon är van vid. Samtidigt märks det så tydligt att hon uppskattar det. Hon vill komma nära, krypa upp i famnen och få vara med. Det är svårt att inte undra hur mycket närhet och omtanke den här lilla hunden egentligen har saknat.
Under våra dagar tillsammans har vi fått se både den uppmärksamma mamman som håller ordning på valparna och den tillgivna lilla knähunden som helst vill bli ompysslad. Hon har en härlig energi och en social, lättsam sida som gör det enkelt att tycka om henne.
Nu när valparna så småningom blir redo att stå på egna ben hoppas vi att Vera äntligen ska få möjlighet att själv bli någons lilla allt. Vi kan verkligen se henne ligga och njuta av solen på en balkong, kura ihop sig i soffan på kvällarna eller bli kontorets självklara lilla stjärna.
I denna Instagram-live får ni se ännu mer av Vera och hennes valpar.
– – – – – – – – – –
Mina behov
Vi tror att Vera kommer att trivas med ett behagligt vardagsliv där hon får följa med på sådant som händer och vara nära sina människor. En skogspromenad här och där skulle säkert vara uppskattad, och hennes lite sportiga kropp hade nog inte tackat nej till lite extra motion och små äventyr då och då. Hon behöver inga maraton för att vara nöjd, men vill förstås få vara delaktig i livet omkring sig.
Vera skulle kunna passa hos ett aktivt pensionärspar lika väl som hos ett Möllan-par som tar med henne på caféer och barer med en liten scarf runt halsen, eller låter henne följa med till sommarhuset. Hon kan bo i lägenhet, hus eller på ett kontor och vi tror att hon kan finna sig till rätta i många olika miljöer. Barn skulle också kunna fungera, förutsatt att samspelet är fint och att barnet tycker om att umgås med henne på ett sätt som hon själv uppskattar. Hon ska få möjlighet att söka kontakt, få gos och känna att relationen är ömsesidig, samtidigt som hennes behov av vila och eget utrymme respekteras.
Vi hade verkligen unnat Vera att få lämna sheltret och komma hem direkt. Hon har tagit hand om sina små och varit den trygga punkten för dem. Nu hoppas vi att någon vill bli hennes. Någon som låter henne ta plats i soffan, som klappar hennes kinder tills hon inte längre tycker att det är märkligt och som låter henne upptäcka hur fint det kan vara att få tillhöra en familj. Hon har så mycket kärlek att ge. Nu är det hennes tur att få ta emot den.
Vill du ge Vera ett för-alltid-hem?
För att underlätta vårt arbete ber vi dig att skriva en utförlig presentation från början, så ärlig och härlig som möjligt.
Vem är du? Hur ser din vardag ut? Hur lever du idag? Tidigare erfarenhet av hund? Andra djur i hemmet? Vad längtar du efter att din nya fyrbenta familjemedlem ska tillföra?
