Situationen för hundar i Spanien

Hemlösa hundar i Spanien

Spanien är ett land som många förknippar med sol, värme och vackra miljöer. Men bakom den idyllen finns en annan verklighet där tusentals hundar varje år överges, vanvårdas eller tvingas leva under mycket svåra förhållanden.

Enligt den spanska organisationen Fundación Affinity tog landets hundhem emot över 173 000 hundar under 2024. Bakom varje siffra finns en individ med sin egen historia och en längtan efter trygghet.

Särskilt utsatta är de hundar som används inom jakt och de hundar som omfattas av Spaniens särskilda lagstiftning för så kallade PPP-hundar.

Jakthundarnas utsatta situation

I Spanien finns en lång tradition av jakt med hundar och två av de vanligaste jakthundstyperna är Podenco och Galgo. För många jägare är hundarna uppskattade följeslagare men av många betraktas hundarna som rena arbetsredskap och deras värde kopplas till prestation.

Hundar som inte anses tillräckligt användbara anses som förbrukade och hålls under fruktansvärda förhållanden, i många fall fastkedjade eller i trånga utrymmen utan mat eller nödvändig veterinärvård. Det förekommer också allvarliga fall av misshandel och avsiktligt dödande.

När jaktsäsongen är över är det dessutom många jägare som överger sina hundar, vilket bidrar till att hundhemmen får ta emot hundar med både fysiska och psykiska skador. Podencos och Galgos är kända för att vara mjuka, lojala och kärleksfulla familjemedlemmar och förtjänar verkligen allt annat än en betongkennel på ett shelter.

PPP-hundar – lagstiftning och fördomar

PPP står för Perros Potencialmente Peligrosos, vilket betyder potentiellt farliga hundar, och är en juridisk klassificering som omfattar vissa hundraser och hundar med särskilda fysiska egenskaper. Bland de raser som ingår i klassificeringen är bland annat American Staffordshire Terrier, Staffordshire Bull Terrier, Rottweiler och Dogo Argentino.

För att äga en PPP-hund i Spanien krävs bland annat licens, ansvarsförsäkring och särskilda säkerhetsåtgärder vid vistelse på offentliga platser, som till exempel krav på munkorg.

Dessa regler tillsammans med negativa fördomar gör att PPP-hundar generellt sett har betydligt svårare att hitta nya hem. Hundar som är sociala, kärleksfulla och välfungerande kan bli kvar på shelter under flera år, helt enkelt för att de tillhör en viss ras eller har ett visst utseende.

Att en hund omfattas av PPP-klassificeringen betyder inte att den per automatik är aggressiv eller farlig. Precis som hos andra raser påverkas beteendet av bland annat individens egenskaper, erfarenheter, socialisering och miljö.

Dessa hundar förtjänar att bli bedömda som individer och inte enbart utifrån sitt utseende eller sin ras.